tisdagen den 4:e februari 2014

Hjärtefilten, uppdaterad.





Filt nummer 1.

Ja, så här ser den ut, fulfilten.
Anskrämliga färger, hemskt garn, fånigt mönster och idiotiska proportioner.
Garnet hade säkert varit helt ok att virka i, men jag gillar inte att sticka i bomul/akryl för jag tycker det är svårt att skarva snyggt, och när man då har ett garn som är rekommenderat stikor 5½ som man istället stickar på stickor 7 så får man ett oerhört sladdrigt och ganska fult resultat.
Jag hade inte gjort den här filten om jag hade fått välja mönster själv, men nu var det som det var, och nu är det i alla fall gjort.

Man får hoppas att den kan värma en liten bäbis trots allt.



Nu närmar OS sej och jag har som vanligt en OS-kofta på gång. Den här ska INTE ta 4 år att färdigställa. Jag har redan hunnit göra större delen av  bak och framstyckena, men det kom saker emellan. Nu ska den bli klar i alla fall.

måndagen den 20:e januari 2014

Hjärtefilten från Sandnes

En av mina lokala garnaffärer drog igång ett välgörenhetsprojekt, eller rättare sagt Sandnes Garn drog igång det och affären hakade på och helt plötsligt satt jag där med illgrönt garn som skulle bli en filt.

Sagt och gjort. Hem med garnet och började väl sticka, men sen blev det julrush som vanligt och den gröna filten fick vänta.

Nåväl, så var det då dags att återuppta arbetet och då märker jag att jag har förlagt beskrivningen.
Inte för att det var en väldigt svår beskrivning, men det var nåt jag behövde kolla, och då tänker jag ju i min enfald att beskrivningen säkert finns på nätet.

Efter mycket googlande utan framgång fick jag idag slutligen svar från Sandnes att beskrivningen fanns på deras fb-sida, i ett inlägg från den 20/12.

Jag hittade det och bestämde mej för att lägga upp det här ifall någon annan skulle leta och svära.
Jag ska försöka komma ihåg att lägga upp en bild när den är klar.

Hjärtefilten från Sandnes.

Filten stickas i två stycken som sedan sys ihop. En del är mossstickad och den andra delen är rätstickad med effektfärg med ränder. Men ni får gärna göra andra varianter så länge filten blir ungefär 65 x 130 cm i storlek.
Dubbel mosstickning:
Varv 1: *2 rm, 2 am, upprepa från *-* v ut.
Varv 2: Sticka rm på rm och am på am.
Varv 3: *2 am, 2 rm, upprepa från *-* v ut.
Varv 4: Sticka rm på rm och am på am.
Upprepa dessa 4 v hela tiden.

Del 1:
Lägg upp 78 m med grundfärgen på stickor nr.7, sticka mosstickning, upp över. När stycket mäter ca 66cm, maskas alla maskorna av.
Del 2:
Lägg upp 78 m med grundfärgen på stickor nr.7. Sticka rätstickning, efter 20 varv, byt färg till effektfärgen och sticka med den i 2 varv, upprepa denna randning på vart 20:e varv, upp över till färdigt mått. Sticka till stycket mäter ca 66 cm. Maska av.
Sy ihop de två delarna med kaststygn.
Virka med fasta maskor runt hela filten med virknål 7, med valfri färg. Man kan blanda, ena sidan med effektfärg och den andra sidan med grundfärg t.ex.
Brodera sedan ett hjärta med efterstygn med effekt färgen, valfritt på filten. Antingen broderar du ett stort hjärta annars räcker det med ett litet.

tisdagen den 17:e juli 2012

Sommarinlägg

Ibland blir jag brutalt påmind om att jag har en blogg som jag kanske borde skriva i emellanåt. Inte för att det är så många som följer den, men ändå. Det är ett bra sätt att hålla lite koll själv på vad som händer och när det gör det.

Jag började alltså praktisera på Nowa Kommunikation i februari och det gör jag fortfarande. Det är trevligt och bra på alla sätt och praktiken är förlängd t o m januari 2013. Det är förstås inte så mycket betalt, men jag har iaf någonting att göra på dagarna (för det hade jag ju inte innan).

Min yngsta dotter tog studenten i slutet av april och jäklar vad det pysslades i köket. Jag och Daniel bakade och lagade mat om varandra och som slutkläm kom min kära systerdotter (som är världens pyssligaste perfektionist) och gjorde fantastiska cupcakes. Det blev ju succé såklart, men OJ vad slut jag var efter det.

Hunden (som oftast benämns vaffs) fyllde 2 år i maj och firades med leverpastejtårta med skinkros. Hon var mycket nöjd (främst med att ha fått av sej partyhatten)

 Vi har varit på tre festivaler hittills i år. Muskelrock var en katastrof av regn, kyla och kläder som glömdes hemma (jepp alltihop), men vi hade snälla värdar och rent musikaliskt var det helt ok. Hell gjorde succé. Åtminstone i min bok.

Veckan efter åkte Daniel till Sweden Rock, men jag och vaffs åkte till Lund och hälsade på min andra systerdotter och hennes familj.

Helgen efter det var vi på Metaltown som faktiskt hade förbättrats en del rent logistiskt i år, men tyvärr så hade schemaläggarna inte lyckats optimera, så några av våra favoritband hamnade samtidigt. Mastodon fick stryka på foten för Gojira, men på det hela taget var det ok. Jag tror att vi var ganska nöjda alla tre (lill-dottern var med igen) Bästa spelningarna...Gojira, Sectu, Opeth och Nasum (helt oväntat). Någonstans på vägen tappade jag rösten.

Efter en veckas jobb fick jag min efterlängtade semester. Hela två veckor blev jag tilldelad av arbetsförmedlingen och de skulle användas till Getaway Rock i Gävle och våldgästande av vänner.
Vi packade bilen full med fotografer (3 st) tog hunden i knät och åkte iväg. Första stoppet gjordes i Jönköping där vi lämnade av hunden hos stora dottern. Det skar i hjärtat att se hennes lilla ansikte när hon förstod att hon inte skulle få följa med, men vad ska man göra? Som jag försökte förklara för henne: Så små hundar får inte gå på festival.
Vidare till Stockholm där vi övernattade hhos min kära väninna Pia som alltid är lika generös med sängplats och kramar :)
På torsdagen åkte vi vidare till Gävle och blev gruvligt besvikna. Eller rättare sagt, Daniel blev gruvligt besviken och jag blev lite snopen. De senaste två åren har han kommit hem från Gävle lyrisk över hur underbar den här festivalen är och hur bra organiserat allting var. i år hade de naturligtvis ändrat på allt och det enda som var bra med festivalen var banden. Det var uselt matutbud, dåligt med alkoholfria dryckesalternativ, nästan inga soptunnor och inget backstage-område alls. Huvudbanden föll inte i smaken det minsta. Nightwish, Manowar och Yngwie Malmsteen är verkligen inte min melodi, men det fanns mycket annat att titta och lyssna på. Bäst var nog Ghost, Devin Townsend Project, Nationalteatern (oväntat igen) Municipal Waste, Anathema och förmodligen några till som jag inte kommer på just nu.

På söndagen lämnade vi Gävle bakom oss och åkte hemåt. Vi hämtade hunden och stannade hos svärföräldrarna ett par dagar. Redan på måndagen började jag känna av min hals.
Eftersom jag opererade bort mina halsmandlar redan 1977 så brukar jag inte bli så värst bekymrad, men den här gången blev det riktigt illa. Så illa att jag till slut fick sjukskriva mej, gå till doktorn och idag, 9 dagar senare fortfarande har jätteont. Jag har testat varenda huskur jag har kunnat hitta, ingenting hjälper. Doktorn kunde inte heller göra så mycket mer än att ge mej hostdämpande till natten. En virusinfektion är det ju inte så mycket att göra åt. Någonstans läste jag att ibuprofen skulle hjälpa, och till slut bestämde jag mej för att testa (trots att man som astmatiker ska undvika det) och ÄNTLIGEN! något som åtminstone tog ner det en liten stund så att man kunde äta utan att bäva inför varje tugga. Nu är jag sjukskriven veckan ut och sen är det dags att återvända till jobbet. Så mycket för den semestern.

Sen jag började jobba så har mitt handarbete legat i dvala, men den senaste månaden har jag börjat så smått igen. Jag hittade en påse med Järbo Lady och bestämde mej för att om jag någonsin ska testa en pinwheel cardigan så kan jag lika gärna göra det med ett garn som kostade mej 10:-/nystan. För att vara akryl är det riktigt trevligt faktiskt, men det var helt omöjligt att sticka i för mina älskade trästickor gnisslade förtvivlat, så det fick bli virkning. Nu har jag bara några få varv kvar på sista ärmen och en kant runt hela faderullan så är det klart. Det bådar gott inför OS-tröjan som aldrig blev av. Kanske ska jag göra klart den den här gången?

Jag lovar att försöka komma ihåg att lägga upp en bild på koftan när den är klar.
Nu är det dags att ta Ibuprofen och gå till sängs.

lördagen den 21:e januari 2012

Nytt år, nya insatser.

Ja, så har ett nytt år kommit. Jag har inte vant mej vid att skriva 2012 än, men det kommer väl nån gång i juni eller så.
Hittills har jag mest hållit på med småprojekt, bl a en hantverksutmaning där jag åtog mej att handarbeta åt fem personer. Förutom en så är jag i stort sett klar. Det finns förresten en plats kvar på listan om någon känner sej manad. Först till kvarn får först mala.
Jag har börjat om på min kofta igen men inte heller nu är jag helt nöjd så den ligger mest på vänt.
I onsdags var jag och pratade med VDn för Nowa Kommunikation AB och den 1/2 ska jag börja praktisera där. Det är fortfarande oklart exakt vad jag ska göra, men administration kan man väl sammanfatta med. Det är även oklart om det kan bli anställning, men den som lever får se.

Nikki har haft en hård början på året. Efter nyår har knallandet pågått mer eller mindre oavbrutet och hon är så rädd, så rädd. Det är ständig övertalning och mutande som gäller.
Förra veckan började vi på valpkurs. Det känns förstås lite halvdant att gå på valpkurs med en nästan 2 år gammal hund, men hon har inte gått nån kurs innan och inte vi heller så efter att ha mejlat lite med handledaren fram och tillbaka om olika alternativ kom vi fram till att en valpkurs förmodligen skulle vara bra för hennes självförtroende. Första gången gick hyfsat. Vi har ju tränat massor av kontaktövningar så den biten kunde hon briljera i, däremot var det inte så lätt att gå fot när vi var med bägge två. Man kan inte koncentrera sej på husse när matte är på andra sidan rummet. Förhoppningsvis får vi ordning på det oxå.

Kören har börjat repa in Johannespassionen. Jag älskar Bach och tycker att det ska bli jättekul, men i ärlighetens namn så är jag övertygad om att han emellanåt sket fullständigt i om det var logiskt, så länge som det lät bra. Idiomatik var kanske inte ans ledstjärna i livet, men å andra sidan så var ju körpojkarna i stort sett professionella på hans tid och förmodligen väldigt mycket mer vana vid just den typen av musik. Kul ska det bli i vilket fall som helst, även om det känns lite stressigt att vi ska ha in hela verket på 2 månader. Jag måste på något sätt fixa fram en klaviatur. Jag tror vi har en synth på vinden, gäller bara att övertala Daniel om att ta ner den och rensa undan symaskinen för en stund.

Nåväl. Det var väl allt för idag.
Jag återkommer.

tisdagen den 13:e december 2011

Oj, som tiden gick...



Jag vet ju att jag borde skriva oftare, men så händer livet.

Sen i somras har det hänt en liten hund. Vi fick ta över henne från min dotter som i sin tur tagit över henne från sin kompis.
En liten shitzu/papillon-blandning som förgyller min vardag. Hon är 1½ år gammal och väldigt pigg och glad.

Bara nån vecka innan hon kom så sa jag till sambon: Nu skiter vi i det här. Vi struntar i att ens prata om hundar för vi kommer aldrig att hitta den perfekta hunden.

Den helgen hade vi passat hund och just den hunden är ganska långt från idealhunden, och vi var måttligt roade.

En vecka senare får vi passa Nikki eftersom dottern fick lunginflammation och inte kunde gå ut på promenader. En vecka blev till en månad och efter yttterligare några veckor bestämde vi att hon skulle bo hos oss, och på den vägen är det.

Vi hade satt upp en sån massa kriterier för den perfekta hunden; inte för stor, inte för liten, den skulle inte fälla och inte ha klor som syns, den skulle helst inte vara valp, men inte för gammal, helst blandras, den skulle vara lättränad och undergiven..... ja ni ser själva, en hund som inte finns.
Sen kom den lilla prinsessan och hon stämmer in på i stort sett allt vi sagt.
Den övre bilden är tagen efter att hon blivit friserad efter konstens alla regler, och den undre bliden är byrackan vi lämnade in för trimning, med henns favoritutomhusleksak.
Hon har fått upp mej ur soffan och ut på promenader och som extra bonus har jag börjat gå ner i vikt ganska rejält. Så sent som igår fick jag göra ett nytt hål i bältet som jag köpte för tre månader sen.

Med det sagt så ska jag väl inte påstå att jag inte handarbetat nåt, men det har mest blivit mössor senaste tiden.
Min systerdotter ska skicka julklappspaket till ett barnhem för uutvecklingsstörda pojkar i Ukraina och de som förmedlar kontakten bad om extra julklappar till perosnalen så jag har stickat mössor på löpande band. Imorgon ska de skickas till Lund för vidare befordran till Ukraina.
Nu håller jag på med de sista planerade julklapparna. Jag vet ju att det brukar komma konstiga förfrågningar sista veckan så jag tänkte att det kunde vara bra att ha avslutat det jag planerat.

Julen närmar sej med stormsteg, och vi ska fira jul hemma med mina barn. På annandagen åker vi till Jönköping och firar med sambons familj. Än så länge har väl inte julstämningen infunnit sej ordentligt, men den kommer väl när jag får tummen ur och städar undan garnförrådet som är utspritt över stora delar av vardagsrummet.

Eftersom jag vet hur dålig jag är på att uppdatera så tar jag tillfället i akt och önskar er alla:

God Jul
och
Gott Nytt År!

måndagen den 1:e augusti 2011

Festivalrapport

Kanske är det dags att rapportera lite från festivalerna. Metaltown har jag ju redan sagt allt om, men Sonisphere och Tuska kanske förtjänar ett omnämnande?

Well, jag måste, i sann svensk anda, börja med vädret. På något outgrundligt sätt har vi lyckats ha fint väder under i princip hela juli. När vi åkte till Stockholm lämnade vi regnet på¨västkusten. Jag tror att det regnade en natt/morgon, men då sov vi. Resten av tiden var det strålande vackert väder. När vi sen åkte hem till västkusten så var det helt plötsligt omvända roller. Det regnade på östkusten och västkusten hade fint väder. Kanske lite tryckande hetta, men det regnade inte i alla fall. Skåne hälsade oss med strålande solsken och det började inte regna förrän vi lämnat landskapet igen. När vi sen lämnade västkusten för att åka till Stockholm för vidarebefordran till Helsingfors. Väderrapporten hotade med regn två av festivaldagarna, men det är bara att konstatera att man inte ska lita på norska vädersajter. Inte 100% i alla fall. Sammanlagt regnade det ca 10 minuter. Övrig tid var det mellan 25-30 grader varmt. Artisterna blev solbrända under sina timslånga framträdanden. I Sverige var det översvämningar och ösregn på menyn. Det upphörde dock så fort vi satte våra fötter på svensk jord igen. En vecka i Stockholm med solsken och ljuvligt väder och sen hem. Här regnar det tydligen varannan dag, men det har å andra sidan räddat mina blommor på balkongen och mina egenplanterade begonior är supervackra. De blå liljorna från Afrika är snarare lila och ser mest ut som blåklockor, men de är fina :)

Nåja, så till det mer musikaliska då. Sonisphere var trevligt, men i ärlighetens namn, om man ska ha svenska band så finns det så himla många mer intressanta än Arch Enemy och Mustasch. Inte ens In flames är speciellt roliga live när de inte får leka med pyro. Seventribe var dock lika vansinniga som vanligt och Kvelertak var såklart skitbra. Tyvärr så var den lilla scenen lite knepigt placerad och det blev jobbigt att stå där på asfalten och kolla på banden. Det enda som var riktigt illa var att de skrivit fel i programmet och lagt Mastodon tidigare på den lilla scenen vilket gjorde att vi missade dem helt och hållet. I övrigt bör väl nämnas att Söderstadion var en utmärkt konsertarena. Närheten till Globen City var skitbra. Om man inte ville betala 30 spänn för en flaska vatten kunde man gå ner till Ica och köpa en för en tia.
Så till den verkliga anledningen, Slipknot. Både jag och Elsie vaar helt betagna. Det här är ett så superproffsigt band att man bara blir helt blown away. Det är full fart från första ton. En fin detalj var att ca 3 minuter innan själva bandet gick på så kom några scenarbetare ut med Paul Grays overall, mask och bas. De stod där, centralt placerade hela konserten och påminde oss alla om bandets förlust. Mycket fint.
Efter själva festivalen gick vi på efterfest i Annexet och Elsie fick äntligen visa sitt leg. Flera gånger :)

Tuska var väldigt trevligt. Många bra band och en del helt oväntade favoriter. Hell från England t ex. Ett band som legat nere sen början på 80-talet men som bestämt sej för att bara ge det en chans. En fantastisk frontfigur som visade sej vara Shakespeare-tolkare till vardags, levde ut varenda låt och gjorde ganska slätstruken heavy metal oerhört intressant. Trevlig överraskning.
Devins headline-spelning var såklart underbar. Det är svårt att misslyckas när man har bra material, bra musiker och en av världens bästa scenpersonligheter. Svenska Witchery var himla bra och norska Enslaved och Kvelertak var skitbra. Eftersom det var dagen efter de tragiska händelserna i Oslo spelade båda banden med sorgband och det kändes helt rätt. De finska presentatörerna (som vi naturligtvis inte förstod mycket av) sa i alla fall något om Norge och att vi alla skulle "memento mori" dvs tänka på döden (alternativt de döda, mina kunskaper i latinsk grammatik är bristfälliga, om något.)
På det hela taget var Tuska en fin avslutning på en fin sommar.

Handarbete...tja, jag tröttnade på virkandet och så fort jag kom hem började jag sticka på en Pippi-tröja till Henning. Jag hade nästan glömt hur skönt det är att slösticka. :)

tisdagen den 21:e juni 2011

Fullsmockad sommar...

Sommaren ser ut att bli precis så fullsmockad som de brukar vara.
Vi var i Norge för två veckor sen för att göra ett endagarsbesök på Norwegian Wood-festivalen. Mycket trevlig festival mitt i Oslos Frognerpark, eller mer precist i Frognerbadet. Norrmännen vet att uppskatta musik av det lite hårdare slaget och även om det bara var fyra band som spelade så var det absolut värt resan då det var kvalité snarare än kvantitet. Insense (No), Gojira (Fra), Enslaved (No) och Mastodon (US). Vädligt väldigt bra på alla sätt och vis. När man sen får sovplats hos trevliga vännerna Even och Veronika så känns en sådan dag fulländad.

Dagen innan gick inte fullt så bra. Det var marknad på Kåken (gamla Härlanda fängelse som numera är kulturhus) och handarbete låg inte högt i kurs. Fick sålt några hackysack-bollar och en sjal (som jag fortfarande inte har fått betalt för) men annars ingenting. Men jag fick en ful raggarbränna och det är inte det sämsta. Tanten som köpte sjalen skulle sätta in pengar samma dag, men det har hon visst glömt. Känns lite surt att bli lurad av en 70-åring.

Nåväl... ja förra helgen var det ju Metaltown. Ja, vad ska man säga om eländet. Jag vet inte riktigt var jag ska börja så jag struntar i att säga nåt alls. Rent musikaliskt en hit på alla sätt. Logistiskt, en mardröm. Det var roligt att se Devin Townsend , FKÜ , System of a Down, Korn och några till, men det var kallt och blött och väldigt oplanerat från arrangörernas sida.

Midsommar kommer att firas med Daniels familj. Lagom avancerat. Sen kommer Sofia och hennes familj och det ska bli skoj. Veckan efter väntas besök från brorsonen d.y. och det är oxå kul.
Sen bär det av till Stockholm för mej och Elsie. Vi ska spendera några dagar hos min kära soulsister Pia och avsluta det hela med att gå på Sonisphere och se Slipknot på Elsies 18-årsdag. Det ska bli jätteroligt.

Efter det har vi en och en halv vecka på oss att hälsa på folk som vi har lovat, och att ta en sväng till Skåne för att klappa djur och våldgästa mer folk.
Och slutligen, efter det ska vi till Finland och Tuska Open Air igen. Vi har bokat hotellrum på lyxhotell och ska efter det landa i Stockholm för en veckas semester och hamstervaktande. Sen börjar Daniel jobba på sitt nya jobb och jag ska lägga sista handen vid hans 40-årsfest.
Det känns nästan stressigt.

Handarbetsmässigt då? Jag får inte riktigt tummen ur. Jag har projekt som kan påbörjas, men är inte riktigt sugen. Det blir mest att jag sitter och virkar lite planlöst. Det går nog över snart.

Vad har ni för planer för sommaren?