Oj, som tiden gick...

Jag vet ju att jag borde skriva oftare, men så händer livet.

Sen i somras har det hänt en liten hund. Vi fick ta över henne från min dotter som i sin tur tagit över henne från sin kompis.
En liten shitzu/papillon-blandning som förgyller min vardag. Hon är 1½ år gammal och väldigt pigg och glad.

Bara nån vecka innan hon kom så sa jag till sambon: Nu skiter vi i det här. Vi struntar i att ens prata om hundar för vi kommer aldrig att hitta den perfekta hunden.

Den helgen hade vi passat hund och just den hunden är ganska långt från idealhunden, och vi var måttligt roade.

En vecka senare får vi passa Nikki eftersom dottern fick lunginflammation och inte kunde gå ut på promenader. En vecka blev till en månad och efter yttterligare några veckor bestämde vi att hon skulle bo hos oss, och på den vägen är det.

Vi hade satt upp en sån massa kriterier för den perfekta hunden; inte för stor, inte för liten, den skulle inte fälla och inte ha klor som syns, den skulle helst inte vara valp, men inte för gammal, helst blandras, den skulle vara lättränad och undergiven..... ja ni ser själva, en hund som inte finns.
Sen kom den lilla prinsessan och hon stämmer in på i stort sett allt vi sagt.
Den övre bilden är tagen efter att hon blivit friserad efter konstens alla regler, och den undre bliden är byrackan vi lämnade in för trimning, med henns favoritutomhusleksak.
Hon har fått upp mej ur soffan och ut på promenader och som extra bonus har jag börjat gå ner i vikt ganska rejält. Så sent som igår fick jag göra ett nytt hål i bältet som jag köpte för tre månader sen.

Med det sagt så ska jag väl inte påstå att jag inte handarbetat nåt, men det har mest blivit mössor senaste tiden.
Min systerdotter ska skicka julklappspaket till ett barnhem för uutvecklingsstörda pojkar i Ukraina och de som förmedlar kontakten bad om extra julklappar till perosnalen så jag har stickat mössor på löpande band. Imorgon ska de skickas till Lund för vidare befordran till Ukraina.
Nu håller jag på med de sista planerade julklapparna. Jag vet ju att det brukar komma konstiga förfrågningar sista veckan så jag tänkte att det kunde vara bra att ha avslutat det jag planerat.

Julen närmar sej med stormsteg, och vi ska fira jul hemma med mina barn. På annandagen åker vi till Jönköping och firar med sambons familj. Än så länge har väl inte julstämningen infunnit sej ordentligt, men den kommer väl när jag får tummen ur och städar undan garnförrådet som är utspritt över stora delar av vardagsrummet.

Eftersom jag vet hur dålig jag är på att uppdatera så tar jag tillfället i akt och önskar er alla:

God Jul
och
Gott Nytt År!

Festivalrapport

Kanske är det dags att rapportera lite från festivalerna. Metaltown har jag ju redan sagt allt om, men Sonisphere och Tuska kanske förtjänar ett omnämnande?

Well, jag måste, i sann svensk anda, börja med vädret. På något outgrundligt sätt har vi lyckats ha fint väder under i princip hela juli. När vi åkte till Stockholm lämnade vi regnet på¨västkusten. Jag tror att det regnade en natt/morgon, men då sov vi. Resten av tiden var det strålande vackert väder. När vi sen åkte hem till västkusten så var det helt plötsligt omvända roller. Det regnade på östkusten och västkusten hade fint väder. Kanske lite tryckande hetta, men det regnade inte i alla fall. Skåne hälsade oss med strålande solsken och det började inte regna förrän vi lämnat landskapet igen. När vi sen lämnade västkusten för att åka till Stockholm för vidarebefordran till Helsingfors. Väderrapporten hotade med regn två av festivaldagarna, men det är bara att konstatera att man inte ska lita på norska vädersajter. Inte 100% i alla fall. Sammanlagt regnade det ca 10 minuter. Övrig tid var det mellan 25-30 grader varmt. Artisterna blev solbrända under sina timslånga framträdanden. I Sverige var det översvämningar och ösregn på menyn. Det upphörde dock så fort vi satte våra fötter på svensk jord igen. En vecka i Stockholm med solsken och ljuvligt väder och sen hem. Här regnar det tydligen varannan dag, men det har å andra sidan räddat mina blommor på balkongen och mina egenplanterade begonior är supervackra. De blå liljorna från Afrika är snarare lila och ser mest ut som blåklockor, men de är fina :)

Nåja, så till det mer musikaliska då. Sonisphere var trevligt, men i ärlighetens namn, om man ska ha svenska band så finns det så himla många mer intressanta än Arch Enemy och Mustasch. Inte ens In flames är speciellt roliga live när de inte får leka med pyro. Seventribe var dock lika vansinniga som vanligt och Kvelertak var såklart skitbra. Tyvärr så var den lilla scenen lite knepigt placerad och det blev jobbigt att stå där på asfalten och kolla på banden. Det enda som var riktigt illa var att de skrivit fel i programmet och lagt Mastodon tidigare på den lilla scenen vilket gjorde att vi missade dem helt och hållet. I övrigt bör väl nämnas att Söderstadion var en utmärkt konsertarena. Närheten till Globen City var skitbra. Om man inte ville betala 30 spänn för en flaska vatten kunde man gå ner till Ica och köpa en för en tia.
Så till den verkliga anledningen, Slipknot. Både jag och Elsie vaar helt betagna. Det här är ett så superproffsigt band att man bara blir helt blown away. Det är full fart från första ton. En fin detalj var att ca 3 minuter innan själva bandet gick på så kom några scenarbetare ut med Paul Grays overall, mask och bas. De stod där, centralt placerade hela konserten och påminde oss alla om bandets förlust. Mycket fint.
Efter själva festivalen gick vi på efterfest i Annexet och Elsie fick äntligen visa sitt leg. Flera gånger :)

Tuska var väldigt trevligt. Många bra band och en del helt oväntade favoriter. Hell från England t ex. Ett band som legat nere sen början på 80-talet men som bestämt sej för att bara ge det en chans. En fantastisk frontfigur som visade sej vara Shakespeare-tolkare till vardags, levde ut varenda låt och gjorde ganska slätstruken heavy metal oerhört intressant. Trevlig överraskning.
Devins headline-spelning var såklart underbar. Det är svårt att misslyckas när man har bra material, bra musiker och en av världens bästa scenpersonligheter. Svenska Witchery var himla bra och norska Enslaved och Kvelertak var skitbra. Eftersom det var dagen efter de tragiska händelserna i Oslo spelade båda banden med sorgband och det kändes helt rätt. De finska presentatörerna (som vi naturligtvis inte förstod mycket av) sa i alla fall något om Norge och att vi alla skulle "memento mori" dvs tänka på döden (alternativt de döda, mina kunskaper i latinsk grammatik är bristfälliga, om något.)
På det hela taget var Tuska en fin avslutning på en fin sommar.

Handarbete...tja, jag tröttnade på virkandet och så fort jag kom hem började jag sticka på en Pippi-tröja till Henning. Jag hade nästan glömt hur skönt det är att slösticka. :)

Fullsmockad sommar...

Sommaren ser ut att bli precis så fullsmockad som de brukar vara.
Vi var i Norge för två veckor sen för att göra ett endagarsbesök på Norwegian Wood-festivalen. Mycket trevlig festival mitt i Oslos Frognerpark, eller mer precist i Frognerbadet. Norrmännen vet att uppskatta musik av det lite hårdare slaget och även om det bara var fyra band som spelade så var det absolut värt resan då det var kvalité snarare än kvantitet. Insense (No), Gojira (Fra), Enslaved (No) och Mastodon (US). Vädligt väldigt bra på alla sätt och vis. När man sen får sovplats hos trevliga vännerna Even och Veronika så känns en sådan dag fulländad.

Dagen innan gick inte fullt så bra. Det var marknad på Kåken (gamla Härlanda fängelse som numera är kulturhus) och handarbete låg inte högt i kurs. Fick sålt några hackysack-bollar och en sjal (som jag fortfarande inte har fått betalt för) men annars ingenting. Men jag fick en ful raggarbränna och det är inte det sämsta. Tanten som köpte sjalen skulle sätta in pengar samma dag, men det har hon visst glömt. Känns lite surt att bli lurad av en 70-åring.

Nåväl... ja förra helgen var det ju Metaltown. Ja, vad ska man säga om eländet. Jag vet inte riktigt var jag ska börja så jag struntar i att säga nåt alls. Rent musikaliskt en hit på alla sätt. Logistiskt, en mardröm. Det var roligt att se Devin Townsend , FKÜ , System of a Down, Korn och några till, men det var kallt och blött och väldigt oplanerat från arrangörernas sida.

Midsommar kommer att firas med Daniels familj. Lagom avancerat. Sen kommer Sofia och hennes familj och det ska bli skoj. Veckan efter väntas besök från brorsonen d.y. och det är oxå kul.
Sen bär det av till Stockholm för mej och Elsie. Vi ska spendera några dagar hos min kära soulsister Pia och avsluta det hela med att gå på Sonisphere och se Slipknot på Elsies 18-årsdag. Det ska bli jätteroligt.

Efter det har vi en och en halv vecka på oss att hälsa på folk som vi har lovat, och att ta en sväng till Skåne för att klappa djur och våldgästa mer folk.
Och slutligen, efter det ska vi till Finland och Tuska Open Air igen. Vi har bokat hotellrum på lyxhotell och ska efter det landa i Stockholm för en veckas semester och hamstervaktande. Sen börjar Daniel jobba på sitt nya jobb och jag ska lägga sista handen vid hans 40-årsfest.
Det känns nästan stressigt.

Handarbetsmässigt då? Jag får inte riktigt tummen ur. Jag har projekt som kan påbörjas, men är inte riktigt sugen. Det blir mest att jag sitter och virkar lite planlöst. Det går nog över snart.

Vad har ni för planer för sommaren?

Hamstershaped hole in my heart.

Vi är nu ett 4-hamsterhushåll. Bosse dog ifrån oss idag efter en väldigt kort tids sjukdom. Vi hittade honom i buren igår, utmattad och törstig och vinglig. Förmodligen fick han en stroke och kunde helt enkelt inte nå vattenflaskan.
Han var en gammal herre i hamstermått mätt, 2 år och 4 månader, så det var väl inte alldeles oväntat, men det är sorgligt lik förbannat.
Jag är glad att det gick fort och smärtfritt (efter vad vi har kunnat förstå) men just Bosse kommer att saknas oerhört. Han var en mild och söt hamster som aldrig bet någon med vilje utan bara ville komma ut och vara med oss.
När vi tog hem honom var det aldrig någon tvekan om att han skulle heta just Bosse. Han såg nämligen ut som en trubbnosig opossum. Han hade mörka markeringar runt ögonen som gjorde att han fick tillnamnet emo-hamstern.
Han var så fin med sin silvriga päls och milda sinnelag.
Nu springer han i hamsterhimlen med alla sina vänner och kanske får han äntligen till det med Molly och Smock.

Ha en trevlig nationaldag!

Nya virknålar!

Jag är en konservativ själ, och trots att jag blivit rekommenderad ergonomiska virknålar i flera år faktiskt så har jag envist hållit fast till mina älskade Boye-nålar. Nåja, för att göra en lång historia kort så fick jag väldigt ont i tummen förra veckan och eftersom jag höll på med virkning blev det ju något av ett litet problem, så jag kröp till korset och köpte en 3,5 från Clover och jäklar i min lilla låda! Efter ett första varv som kändes lite konstigt så låg den i handen som om den aldrig gjort annat och det var helt plötsligt väldigt roligt att virka igen. Värken i tummen reducerades till nästan ingenting och två dagar senare var jag tillbaka på Tummelisa och köpte en 3:a och en 4:a. Jag kanske ska köpa en 2,5:a oxå men övriga nålar använder jag ju inte så himla ofta att det stör.
Såhär ser de ut, de små liven: http://www.clover-usa.com/product/268048/1002-1010/_/Soft_Touch_Crochet_Hooks

Jag har börjat på en kofta till Embla i puderrosa Lima från Garnstudio. Väldigt mysigt garn att virka i. Jag virkar uppifrån och oket är klart. Längst ner tänkte jag mej en bård med mormorsrutor i grönt och puderrosa. Det tror jag blir fint. När jag tröttnar på koftan virkar jag solhattar vid sidan av.

Daniel blev sjuk i helgen och ligger och snörvlar på soffan och är anti allt. Det får man vara när man är förkyld tycker jag, så jag låter honom hålla fjärrkontrollen. Hoppas han blir bättre snart. Långhelg med sjukling låter inte så kul.

Svärmor blev väldigt glad för sin Agaphantus (Afrikas blå lilja) och förhoppningsvis blir det nåt av den oxå när den växt klart. Mina på balkongen är ungefär 2 dm höga än så länge, men de ska ju inte blomma förrän i juli-augusti så det blir nog bra. Jag har planterat om dem i större krukor så att de ska få lite ny kraft. Mina löjtnantshjärtan blommar för fullt och jag är så glad. De påminner om mamma :), och begoniorna börjar komma ganska bra. I helgen ska jag och Elsie ge oss ut på gården och plantera lite solrosor och luktärter och annat smått och gott på den nedre terassen. Vår innergård är uppdelad i två terasser och den översta är gräs, och den nedre är ogräs. Vi orkar nog inte rensa den riktigt, men vi tänkte att man kunde plantera höga växter utefter staketet så att granngården slipper se ogräset när de sitter och grillar på sin fina uteplats.
Nåja. Det var väl allt för idag. Jag skulle ju egentligen bara tipsa om de ergonomiska (som förmodligen alla utom jag redan har upptäckt).
Ha en skön långhelg!

Hjärtekatten

Slår ett slag för hjärtekatten. Gå in på deras blogg och hjälp till! Länk finns nere till höger.

http://hjartekatten.blogspot.com/

Och här dårå! :)

Sommaren kommer och det går väääääääldigt långsamt framåt med Unst-sjalen. Koftan går på halvfart och just nu känns nog amigurumi roligast. Fick den nya boken och i vanlig ordning måste jag virka igenom en del mönster bara för att de ser roliga ut.
http://www.bokus.com/bok/9789163868481/virka-glada-amigurumis-sota-skapelser-och-praktiska-prylar/

Ikväll ska vi gå och se Seventribe på Henriksberg och om man ska döma utifrån hur de höll på att riva dansbanan på Arvika och sen lägga till Henriksbergs pyttelilla scen så kan det bara bli KAOS! Men roligt och kreativt kaos och sånt gillas.

Glöm inte mamma på söndag. :)

Unst-följetongen

Unst-sjalen börjar kännas som något av ett sisyfos-arbete. Efter tre veckors hyssjande har jag förfärdigat en hel rapport av mönstret. 38 varv. Det mäter ungefär 12 cm.
Jaja, det är ju inte som om jag har en deadline. I alla fall inte i år.

Årets monsterprojekt är igång.

Det hela började med att jag hittade en deckare i svärmors hylla när vi var där i julas. Boken utspelade sig på shetlandsöarna och författaren talade om shetländsk stickning.
Naturligtvis blev jag nyfiken och jag hittade en fantastisk sida www.heirloom-knitting.co.uk

Innan jag vet ordet av är jag stolt ägare till inte mindre än fyra böcker, dels i ämnet spetsstickning, men även i aranstickning och shetländsk mönsterstickning.
Så där sitter jag och dreglar över dessa fantastiska spindelvävstunna sjalar och sen börjar jag fundera på om inte just en sådan sjal vore nåt för mig. Jag har funderat ett tag på att göra en riktigt exklusiv sjal som skulle kunna gå i arv i släkten. En brudsjal.
När man väl kommit så långt så börjar man fundera över material och jag kunde inte sluta komma tillbaka till att om man ska göra en fin sjal efter ett vackert shetländskt mönsster så ska man naturligtvis göra den i shetländsk ull. Sagt och gjort. Jag beställde entrådig ull från Shetland. 1kg ull motsvarar 16000m garn :) tunt som sytråd och det ska stickas på stickor 2,5.
När garnet väl kom så fanns det ingen återvändo. Efter en hel del bläddrande bestämde jag mej för att försöka mej på en Unst-stola. Såhär ser själva grundmönstret ut: http://www.menwhoknit.com/community/?q=node%2F8121&size=preview

De färdiga måtten kommer att vara ca 180x80 cm och jag är ganska säker på att det kommer att ta minst ett par månader att bli klar. Inte nog med att det är tunt garn och tunna stickor, det är även mönster på alla varv och jag kommer inte att vara kontaktbar under tiden jag stickar. Jag har redan märkt att mitt vanliga tillvägagångssätt, att se på tv med ett halvt öga, inte fungerar. Man måste vara superkoncentrerad och räkna som en galning hela vägen.
Förhoppningsvis kommer resultatet att vara värt besväret.

Så vi hörs om några månader! :)
Glad påsk bloggen!