Sommarinlägg

Ibland blir jag brutalt påmind om att jag har en blogg som jag kanske borde skriva i emellanåt. Inte för att det är så många som följer den, men ändå. Det är ett bra sätt att hålla lite koll själv på vad som händer och när det gör det.

Jag började alltså praktisera på Nowa Kommunikation i februari och det gör jag fortfarande. Det är trevligt och bra på alla sätt och praktiken är förlängd t o m januari 2013. Det är förstås inte så mycket betalt, men jag har iaf någonting att göra på dagarna (för det hade jag ju inte innan).

Min yngsta dotter tog studenten i slutet av april och jäklar vad det pysslades i köket. Jag och Daniel bakade och lagade mat om varandra och som slutkläm kom min kära systerdotter (som är världens pyssligaste perfektionist) och gjorde fantastiska cupcakes. Det blev ju succé såklart, men OJ vad slut jag var efter det.

Hunden (som oftast benämns vaffs) fyllde 2 år i maj och firades med leverpastejtårta med skinkros. Hon var mycket nöjd (främst med att ha fått av sej partyhatten)

 Vi har varit på tre festivaler hittills i år. Muskelrock var en katastrof av regn, kyla och kläder som glömdes hemma (jepp alltihop), men vi hade snälla värdar och rent musikaliskt var det helt ok. Hell gjorde succé. Åtminstone i min bok.

Veckan efter åkte Daniel till Sweden Rock, men jag och vaffs åkte till Lund och hälsade på min andra systerdotter och hennes familj.

Helgen efter det var vi på Metaltown som faktiskt hade förbättrats en del rent logistiskt i år, men tyvärr så hade schemaläggarna inte lyckats optimera, så några av våra favoritband hamnade samtidigt. Mastodon fick stryka på foten för Gojira, men på det hela taget var det ok. Jag tror att vi var ganska nöjda alla tre (lill-dottern var med igen) Bästa spelningarna...Gojira, Sectu, Opeth och Nasum (helt oväntat). Någonstans på vägen tappade jag rösten.

Efter en veckas jobb fick jag min efterlängtade semester. Hela två veckor blev jag tilldelad av arbetsförmedlingen och de skulle användas till Getaway Rock i Gävle och våldgästande av vänner.
Vi packade bilen full med fotografer (3 st) tog hunden i knät och åkte iväg. Första stoppet gjordes i Jönköping där vi lämnade av hunden hos stora dottern. Det skar i hjärtat att se hennes lilla ansikte när hon förstod att hon inte skulle få följa med, men vad ska man göra? Som jag försökte förklara för henne: Så små hundar får inte gå på festival.
Vidare till Stockholm där vi övernattade hhos min kära väninna Pia som alltid är lika generös med sängplats och kramar :)
På torsdagen åkte vi vidare till Gävle och blev gruvligt besvikna. Eller rättare sagt, Daniel blev gruvligt besviken och jag blev lite snopen. De senaste två åren har han kommit hem från Gävle lyrisk över hur underbar den här festivalen är och hur bra organiserat allting var. i år hade de naturligtvis ändrat på allt och det enda som var bra med festivalen var banden. Det var uselt matutbud, dåligt med alkoholfria dryckesalternativ, nästan inga soptunnor och inget backstage-område alls. Huvudbanden föll inte i smaken det minsta. Nightwish, Manowar och Yngwie Malmsteen är verkligen inte min melodi, men det fanns mycket annat att titta och lyssna på. Bäst var nog Ghost, Devin Townsend Project, Nationalteatern (oväntat igen) Municipal Waste, Anathema och förmodligen några till som jag inte kommer på just nu.

På söndagen lämnade vi Gävle bakom oss och åkte hemåt. Vi hämtade hunden och stannade hos svärföräldrarna ett par dagar. Redan på måndagen började jag känna av min hals.
Eftersom jag opererade bort mina halsmandlar redan 1977 så brukar jag inte bli så värst bekymrad, men den här gången blev det riktigt illa. Så illa att jag till slut fick sjukskriva mej, gå till doktorn och idag, 9 dagar senare fortfarande har jätteont. Jag har testat varenda huskur jag har kunnat hitta, ingenting hjälper. Doktorn kunde inte heller göra så mycket mer än att ge mej hostdämpande till natten. En virusinfektion är det ju inte så mycket att göra åt. Någonstans läste jag att ibuprofen skulle hjälpa, och till slut bestämde jag mej för att testa (trots att man som astmatiker ska undvika det) och ÄNTLIGEN! något som åtminstone tog ner det en liten stund så att man kunde äta utan att bäva inför varje tugga. Nu är jag sjukskriven veckan ut och sen är det dags att återvända till jobbet. Så mycket för den semestern.

Sen jag började jobba så har mitt handarbete legat i dvala, men den senaste månaden har jag börjat så smått igen. Jag hittade en påse med Järbo Lady och bestämde mej för att om jag någonsin ska testa en pinwheel cardigan så kan jag lika gärna göra det med ett garn som kostade mej 10:-/nystan. För att vara akryl är det riktigt trevligt faktiskt, men det var helt omöjligt att sticka i för mina älskade trästickor gnisslade förtvivlat, så det fick bli virkning. Nu har jag bara några få varv kvar på sista ärmen och en kant runt hela faderullan så är det klart. Det bådar gott inför OS-tröjan som aldrig blev av. Kanske ska jag göra klart den den här gången?

Jag lovar att försöka komma ihåg att lägga upp en bild på koftan när den är klar.
Nu är det dags att ta Ibuprofen och gå till sängs.

Nytt år, nya insatser.

Ja, så har ett nytt år kommit. Jag har inte vant mej vid att skriva 2012 än, men det kommer väl nån gång i juni eller så.
Hittills har jag mest hållit på med småprojekt, bl a en hantverksutmaning där jag åtog mej att handarbeta åt fem personer. Förutom en så är jag i stort sett klar. Det finns förresten en plats kvar på listan om någon känner sej manad. Först till kvarn får först mala.
Jag har börjat om på min kofta igen men inte heller nu är jag helt nöjd så den ligger mest på vänt.
I onsdags var jag och pratade med VDn för Nowa Kommunikation AB och den 1/2 ska jag börja praktisera där. Det är fortfarande oklart exakt vad jag ska göra, men administration kan man väl sammanfatta med. Det är även oklart om det kan bli anställning, men den som lever får se.

Nikki har haft en hård början på året. Efter nyår har knallandet pågått mer eller mindre oavbrutet och hon är så rädd, så rädd. Det är ständig övertalning och mutande som gäller.
Förra veckan började vi på valpkurs. Det känns förstås lite halvdant att gå på valpkurs med en nästan 2 år gammal hund, men hon har inte gått nån kurs innan och inte vi heller så efter att ha mejlat lite med handledaren fram och tillbaka om olika alternativ kom vi fram till att en valpkurs förmodligen skulle vara bra för hennes självförtroende. Första gången gick hyfsat. Vi har ju tränat massor av kontaktövningar så den biten kunde hon briljera i, däremot var det inte så lätt att gå fot när vi var med bägge två. Man kan inte koncentrera sej på husse när matte är på andra sidan rummet. Förhoppningsvis får vi ordning på det oxå.

Kören har börjat repa in Johannespassionen. Jag älskar Bach och tycker att det ska bli jättekul, men i ärlighetens namn så är jag övertygad om att han emellanåt sket fullständigt i om det var logiskt, så länge som det lät bra. Idiomatik var kanske inte ans ledstjärna i livet, men å andra sidan så var ju körpojkarna i stort sett professionella på hans tid och förmodligen väldigt mycket mer vana vid just den typen av musik. Kul ska det bli i vilket fall som helst, även om det känns lite stressigt att vi ska ha in hela verket på 2 månader. Jag måste på något sätt fixa fram en klaviatur. Jag tror vi har en synth på vinden, gäller bara att övertala Daniel om att ta ner den och rensa undan symaskinen för en stund.

Nåväl. Det var väl allt för idag.
Jag återkommer.