Årets monsterprojekt är igång.

Det hela började med att jag hittade en deckare i svärmors hylla när vi var där i julas. Boken utspelade sig på shetlandsöarna och författaren talade om shetländsk stickning.
Naturligtvis blev jag nyfiken och jag hittade en fantastisk sida www.heirloom-knitting.co.uk

Innan jag vet ordet av är jag stolt ägare till inte mindre än fyra böcker, dels i ämnet spetsstickning, men även i aranstickning och shetländsk mönsterstickning.
Så där sitter jag och dreglar över dessa fantastiska spindelvävstunna sjalar och sen börjar jag fundera på om inte just en sådan sjal vore nåt för mig. Jag har funderat ett tag på att göra en riktigt exklusiv sjal som skulle kunna gå i arv i släkten. En brudsjal.
När man väl kommit så långt så börjar man fundera över material och jag kunde inte sluta komma tillbaka till att om man ska göra en fin sjal efter ett vackert shetländskt mönsster så ska man naturligtvis göra den i shetländsk ull. Sagt och gjort. Jag beställde entrådig ull från Shetland. 1kg ull motsvarar 16000m garn :) tunt som sytråd och det ska stickas på stickor 2,5.
När garnet väl kom så fanns det ingen återvändo. Efter en hel del bläddrande bestämde jag mej för att försöka mej på en Unst-stola. Såhär ser själva grundmönstret ut: http://www.menwhoknit.com/community/?q=node%2F8121&size=preview

De färdiga måtten kommer att vara ca 180x80 cm och jag är ganska säker på att det kommer att ta minst ett par månader att bli klar. Inte nog med att det är tunt garn och tunna stickor, det är även mönster på alla varv och jag kommer inte att vara kontaktbar under tiden jag stickar. Jag har redan märkt att mitt vanliga tillvägagångssätt, att se på tv med ett halvt öga, inte fungerar. Man måste vara superkoncentrerad och räkna som en galning hela vägen.
Förhoppningsvis kommer resultatet att vara värt besväret.

Så vi hörs om några månader! :)
Glad påsk bloggen!