Jag var hos min tatuerare igår och gjorde en ny permanent utsmyckning. Den här har jag tänkt på och vänt och vridit på i många år.

Grundidén var att jag ville ha mina barns namn på min hud, på ett eller annat sätt. Nu kan man ju göra det här på så fruktansvärt många sätt, men jag valde att göra en kanske aningen mer neutral variant. Japanska tecken.

Nu går det ju inte att direktöversätta allt till japanska så jag fick börja tänka flera led.

Min son heter Björn så det var ju inte så svårt (översta tecknet). Flickorna däremot.

Min äldsta dotter heter Nanna och det går verkligen inte att översätta sådär rakt av, men om man vet var namnet Nanna kommer ifrån så vet man också att Nanna var blomstergudinna i den nordiska mytologin och då blev det ju logiskt att använda tecknet för blomma (understa tecknet).

Slutligen min yngsta dotter Elsie som ändå var ganska enkel. När hon ännu bara var ett litet grodyngel i min mage så gick hon under arbetsnamnet Sol. Nu ville ingen att hon skulle heta det, mer än jag, men för mig har hon alltid varit min lilla Sol så därför fick det bli det tecknet som får stå för henne.

Jag är oerhört nöjd, men ack vad min lilla arm svider just nu. :)

Mormorsrutor - det stora filtprojektet

Nu är det stora filtprojektet klart. Soffan är SÅÅÅÅ mycket snyggare med 320 färgglada rutor.


















Närbild:

Verkstaden i full gång

Den senaste veckan har varit rentav hektisk ur handarbetssynpunkt. Förutom att jag har sytt två kjolar (som kommer att avbildas här inom kort) så har jag gjort mängder av smycken. Min svägerska har fått nickelallergi och blir sålunda tvungen att byta ut i stort sett hela sin smyckesamling och jag har därför gjort en hel uppsjö av olika halsband som skulle passa en nickelallergiker. Jag ska lägga upp bilder på det oxå. Snart.

Sen har jag naturligtvis fortsatt virka på filten. Jag lyckades hitta nästan exakt samma nyans av brunt hos min lokala dealer. Hon har nyligen lagt till Viking till sortimentet och där fanns den.
Den mörkt espressobruna som faktiskt kommer att rädda filten. Jag är så lycklig.

Jag kom på att jag måste göra ytterligare tre filtar när den här är klar. Bäbisar och elände i framtiden. Jag har gjort till en tradition att ge nya bäbisar en filt.
Det är ju förstås jättekul att sticka babykläder, men i längden känns det nästan löjligt att lägga ner så mycket tid på något som kommer att växas ur inom tre månader. Då är det roligare med nåt man kan använda riktigt länge. Fast jag brukar inte kunna hålla mej från att sticka små söta babysockar. Det är ju så roligt. :)

Well. Jag väntar på en ny laddning pärlor idag så det lär väl bli en del experimenterande med dem. Bilder kommer som sagt inom kort. Ge er till tåls!

Ha en skön vecka!

Ja, goddag då allesammans. Jag är er nya tant.
Här ska jag försöka uppdatera om mina projekt, men det kan nog hända att det kommer ett och annat inlägg som inte har ett dugg med handarbete att göra. Man har väl fler dimensioner?
Just för tillfället har jag återupptagit arbetet med en stor mormorsfilt. Detta arbete har legat nere under julsäsongen då man naturligtvis har annat för sig än att sitta och gno på egna saker. I ärlighetens namn var jag ganska trött på den också efter att ha virkat 320 rutor. Nu har jag dock tagit mig samman efter julen och börjat virka ihop dem alla. Jag gör det i grupper om 16 så att det blir hanterbart.
Jag kommer att lägga in bilder så småningom. När jag antingen har lärt mej att hantera kameran själv, eller när jag har fått min käre sambo att plocka fram utrustningen. Hrm.
Ja, det här får nog vara nog för första inlägget.
Jag återkommer.